Taklyft och inredning av vindsvåning i Skatås, Sävedalen

Ett taklyft och en fullständig inredning av vindsvåning genomfördes i Skatås, Sävedalen på ett äldre småhus där övervåningen tidigare hade låg takhöjd och begränsad användbar yta. Arbetet omfattade höjning av takkonstruktionen, förstärkning av bärande delar, ny isolering samt färdiga invändiga ytskikt för att skapa ett fungerande bostadsplan med bättre ljusinsläpp och mer ståhöjd.

Utgångsläget var en råvind med snedtak, synliga takstolar och ojämnt undergolv. Efter ombyggnaden blev vinden en sammanhängande våning med förbättrad planlösning, nya fönsteröppningar och ett klimatskal anpassat för året runt-bruk.

Så genomfördes taklyftet i Skatås, Sävedalen

Arbetet inleddes med att befintliga ytskikt på vinden revs och att konstruktionen frilades för kontroll av bjälklag, takåsar och anslutningar mot gavlarna. Mätning visade att den ursprungliga fria höjden i nock var otillräcklig för en bekväm planlösning, och taket höjdes därför så att större del av golvytan kunde användas utan att snedtaken tog över rummet. Tillfälligt väderskydd sattes upp innan yttertaket öppnades. Därefter byggdes nya uppreglade väggliv och förstärkningar i trä där lasten från den höjda takkonstruktionen skulle tas ner mot befintliga bärande delar.

Stomme, undertak och förstärkning

Den nya takkonstruktionen anpassades till husets mått och sammanfogades med befintlig stomme utan att skapa onödiga nivåskillnader i övergångarna. Där äldre virke visade uttorkningssprickor byttes delar ut för att få ett stabilt underlag för fortsatt byggnation. Råspont monterades som nytt undertak och försågs med underlagspapp innan läkt och yttertak återställdes. I samband med detta justerades även takfoten så att luftspalten kunde hållas öppen från fot till nock, vilket var viktigt för ventilationen i konstruktionen enligt BBR och Boverkets krav på fuktsäker uppbyggnad.

Invändig uppbyggnad av den nya vindsvåningen

När klimatskalet var tätt byggdes insidan upp i flera lager. Mellan takreglarna monterades isolering och därefter lades ytterligare ett installationsskikt för att minska köldbryggor och ge plats åt eldragningar utan att ångbromsen punkterades i onödan. Totalt byggdes taket upp med 220 mm tilläggsisolering, vilket gav en tydligt förbättrad energiprestanda jämfört med den tidigare kallvinden. Ångbroms tejpades noggrant vid skarvar, genomföringar och anslutningar mot murstock och gavlar.

Golv, väggar och ljusinsläpp

Det befintliga bjälklaget justerades först eftersom undergolvet lutade flera millimeter mellan mitten och ytterväggarna. Nya skivor lades efter avjämning för att ge ett plant underlag för det färdiga golvet. Invändiga väggar reglades upp där rumsindelningen krävde avskärmning för förvaring och passage, medan största delen av våningen hölls öppen för att ta tillvara den nya takhöjden. Fönsteröppningar arbetades upp i taklyftet för att släppa in mer dagsljus, och smygar byggdes djupa nog för att harmoniera med väggarnas isolertjocklek och de nya gipsskikten.

Ytskikt och färdigt resultat

Väggar och snedtak kläddes med gipsskivor i två steg där skarvar försköts för att minska risken för rörelser i ytan. Efter spackling och slipning målades ytorna i ljusa kulörer som förstärkte dagsljuset från de nya öppningarna. Golvet färdigställdes med ett slitstarkt trägolv som fungerade väl mot rummets långa linjer och gav ett lugnt intryck under snedtaken. Slutresultatet blev en vindsvåning med bättre rymd, jämnare temperatur och användbara väggpartier för möblering, trots att byggnadens ursprungliga form fortfarande gick att läsa av invändigt.