Diagnostisera och åtgärda sprickor i betongplattan

Sprickor i en betongplatta är vanliga, men alla är inte harmlösa. Den här guiden hjälper dig att förstå orsaker, bedöma risker och välja rätt åtgärd. Du får praktiska steg, tydliga materialval och tips som minskar risken för följdskador.

Överblick: varför sprickor uppstår och vad som står på spel

Betong rör sig. Den krymper när den torkar, expanderar vid värme och påverkas av markens sättningar. Vissa sprickor är kosmetiska, som hårfina krympsprickor. Andra signalerar problem – till exempel sättningssprickor som kan leda vatten, radon eller påverka bärförmågan.

För fastighetsägare handlar felsökningen om att skilja på ofarliga sprickor och de som kräver åtgärd. Felbedömning kan leda till fuktskador, frostsprängning, armeringskorrosion och dyra renoveringar. Utgå från Boverkets byggregler (BBR) om fukt och bärighet samt god praxis enligt AMA Hus/Anläggning.

Vanliga orsaker – förstå sprickbildningen

Att identifiera orsaken styr valet av åtgärd. De vanligaste förloppen är:

• Krympsprickor: uppstår när betongen torkar för snabbt eller saknar eftervattning. Ofta hårfina och ytliga.
• Sättningssprickor: orsakas av otillräcklig packning av undergrunden, sättningar i fyllning eller ojämn belastning.
• Termiska sprickor: temperaturskillnader i plattan, särskilt vid golvvärme utan korrekt rörelsefog.
• Lastrelaterade sprickor: punktlaster, tunga väggar eller maskiner utan spridning mot plattan.
• Detaljsprickor: vid rörgenomföringar, hörn och öppningar där armering eller rörelseupptag saknas.

Förekommande grundorsaker är bristfällig kapillärbrytning, för lite eller felplacerad armering, avsaknad av dilatationsfogar, snabb uttorkning utan eftervattning samt brister i dränering och dagvattenhantering.

Steg-för-steg: Felsökning på plats

Börja enkelt, dokumentera noggrant och eskalera vid varningssignaler.

• Säkerhet först: använd skyddsglasögon och handskar. Se upp för el och dolda rör.
• Visuell kontroll: kartlägg sprickornas läge, längd och mönster. Rita in på planritning.
• Mät sprickbredd: använd sprickmätkort eller jämför med mynt. Notera min/max i mm.
• Kontrollera djup: skrapa lätt. Genomgående sprickor är allvarligare än ytliga krackeleringar.
• Fuktstatus: gör RF-mätning i betongen och kontrollera om sprickan är fuktförande.
• Nivåkontroll: använd laser eller långt vattenpass för att upptäcka lutningar eller sättningar.
• Runt kantbalk och hörn: leta efter bredare sprickor och spår av rörelse i anslutande konstruktioner.
• VVS-kontroll: uteslut läckage från vattenburen golvvärme eller spillvattenrör.
• Utomhus: granska dränering, stuprör och lutningar som kan leda vatten mot plattan.

Fotografera och följ upp efter några veckor. Märk upp sprickändar med datum. Om sprickor växer eller släpper igenom vatten behöver du åtgärda snabbt.

Riskbedömning och beslut: lämna eller laga?

En tumregel är att hårfina, stabila krympsprickor kan lämnas, särskilt om de inte påverkar funktion eller ytskikt. Sprickor som är bredare än cirka 0,3–0,5 mm, växer över tid, är genomgående eller leder fukt kräver åtgärd.

• Hög risk: genomgående sprickor i kantbalk, lutande golv, kärvande dörrar, vatteninträngning eller misstänkt rörläckage.
• Måttlig risk: rörelsesprickor vid öppningar, återkommande sprickbildning över samma foglinje.
• Låg risk: hårfina ytsprickor i stora, sammanhängande ytor utan fuktpåverkan.

Kalla in fackperson vid bärande sprickor, större sättningar, omfattande fukt eller när radiator- och golvvärmesystem kan vara inblandade.

Åtgärder som fungerar i praktiken

Välj metod efter orsak, bredd och om sprickan är torr eller vattenförande.

• Injektering:
  • Epoxi: för bärande, torra sprickor där sammanlimning krävs. Ger hög hållfasthet.
  • Polyuretan: för vattenförande sprickor. Expanderar och stoppar läckage.
• Såg och fyll: fräs upp en V- eller U-skåra och fyll med elastisk fogmassa (PU/MS) för rörelsefogar.
• Reparationsbruk: cementbaserat bruk eller snabbhärdande reparationsspackel för ytsprickor och kantlagning.
• Skär in rörelsefog: såga foglinjer i stora plattor utan befintliga dilatationsfogar för att styra sprickbildning.
• Ytförsegling: impregnering eller dammbindning på torra, kosmetiska sprickor för att hindra smuts och fuktinträngning.
• Mark- och dräneringsåtgärder: förbättra kapillärbrytande skikt, åtgärda dränering och avleda dagvatten.
• Sättningskorrigering: vid mindre sättningar kan geopolymerskum eller cementbaserad injektering lyfta och stabilisera.

Material och verktyg du kan behöva:

• Sprickmätkort, markeringspenna, dammsugare, vinkelslip/fräs med dammutsug.
• Fogpistol, epoxi- eller PU-injektionsutrustning, munstycken och packare.
• Reparationsbruk, primer, elastisk fogmassa, stål- och plastspackel.
• Fuktmätare för betong (RF), laserpass, personlig skyddsutrustning.

Följ alltid produktens anvisningar. Kontrollera temperatur, fuktnivåer och underlagets renhet innan du startar. Avlägsna svaga kanter och damm för att få vidhäftning.

Förebygg och kvalitetssäkra framåt

Förebyggande åtgärder minskar risken för nya sprickor och fuktskador.

• Säkerställ fungerande dränering och korrekt lutning från byggnaden.
• Håll rörelsefogar hela och fria från skräp; förnya åldrade elastiska fogar.
• Styr golvvärme med rimliga temperaturstegringar för att undvika termiska chocker.
• Välj rätt ytskikt och följ torktider; gör RF-mätning innan tätskikt och trägolv.
• Kontrollera att tunga installationer har lastfördelning eller står på bärande delar.

Kvalitetssäkring innebär att du dokumenterar åtgärder, sparar mätvärden och gör uppföljning. Markera sprickor och följ dem under några månader. Vid minsta osäkerhet kring bärighet eller fukt, ta in sakkunnig. Vanliga misstag är att spackla över en aktiv spricka, hoppa över rengöring/primer eller att täta en fuktförande spricka utan att lösa orsaken. Genom att kombinera noggrann felsökning med rätt metod får du en trygg och hållbar betongplatta.